Time goes by, but Krakow consist,..

Time flies when you’re having fun, which reminds me of a historic past. I remember my summer 95′ when me and two friends were out in Europe. It only took a cuple of days for my comrades to snuggle around with each other, so I took my bag and went east, more specifically to Bratislava. After a short sojourn there, I hitchhiked to Prague, nice city. I liked the old town like so many other tourists,.. From there, I went to Germany first and then took ferry to Trelleborg, well there, into the bank and grabbed my last pennies for another trip to Poland,.. What a crappy country! It might have changed now, but then,… I didn’t dare hitchhike there, it really yelled out, -Don’t dare to hitchhike here!

 

All wasnt shit in poland. In Krakow, I got one of my better memories. I had bought a sausage and a little bag of ”pivo” in the hot dog stand and sat down on a park bench, then after a while a whole bunch of Gypsies/Romany came, one more tipsy than the other passed me in cascade of different sounds. I was soon joined by an elderly tipsy gentleman in his ”sharpest costume” for the day. His family sat in the park about twenty yards away, gritty, no shoes and widely worn, they held a very loud appearance. The man that had joined me started talk to me and later on he asked for a beer. He spoke Polish and I replied in Swedish, I tried to speak English with him first but I think he understood Swedish better. Sign language, Swedish, Polish and English did that we had a lot of fun anyway, he wanted to change his gold necklace against my silver necklace that was a little sturdier model than his so-called gold links but I denied his offer kindly. We sat there well over two hours and talked and discussed. He also offered me, as he said. -beautiful women for a small fee. I declined to that too. But, I said yes when he invited me to dinner, ”provided that I bought some ”Pivo”. Off we went. I followed these not so tidy but humble people, home to their ”tents” that lay in a small park not far from Krakow’s famous square. Once there, we drank beer and wine and someone had a lukewarm liquor that tasted like wormwood/absinth, we laughed and played music and enjoyed the fruits of what my money could offer. I spent the night in the park with them and made friends for life …

This story makes me think of a Romany brass band -Fanfare Ciocarlia.

They made a documentary of this Romany group 2004, see it!

 

The gist of this is: Don’t Hitchhike in Poland, but do socialize with the local ranger.

 

Last Covenants.

Annonser

Tiden går men Krakow består,..

Tiden går fort när man har roligt, vilket får mig att tänka på hur de var förr. Jag minns min sommar 95´ när jag och två kamrater skulle ut i Europa. Det gick bara en vecka sen började mina kamrater och hångla med varandra, så då tog jag mitt pickåpack och drog österut, närmare bestämt till Bratislava. Efter en kortar sejour där så liftade jag till Prag, fin stad, jag gillar gamla stan som så många andra turister,.. Därifrån tog jag mig till tyskland först och sedan färjan över till Trelleborg, väl där in på banken och ta ut de sista enkronorna för att sen ge mig på Polen,.. Vilket skitland! Det har säkert ändrat sig nu, men då vågade jag inte lifta där, det riktigt skrek ut,  -Här liftar du inte!

krakow

Krakow/Rynek Glowny

Allt var inte skit. I Krakow så fick jag en utav mina bättre resminnen, jag hade köpt en korv och lite ”pivo” i korvkiosken och satt mig på en parksoffa , då en hel hop zigenare/romer välde förbi den ene mer berusad än den andre, det slutade iallfall med att jag fick sällskap av en äldre herre i sin för dagen bästa form. Hans familj satte sig i parken ett tjugotal meter därifrån, skitiga, inga skor och allmänt slitna började de härja om en värre än förut. Mannen som jag fått sällskap av började prata med mig och tiggde till sig en öl, han pratade polska och jag svarade på svenska, jag hade försökt prata engelska med honom men jag tror han förstod svenska bättre. Teckenspråk, svenska, polska och engelska gjorde iallafall att vi hade riktigt skoj, han ville byta sitt  guldhalsband mot mitt silverhalsband som var lite kraftigare modell än hans så kallade guldlänkar men jag betackade mig hans erbjudande. Vi satt där väl i två timmar och pratade och diskuterade. Han erbjöd mig också, som han sa. -vackra kvinnor mot en liten ersättning. Även där så tackade jag nej. Däremot tackade jag ja när han ville bjuda hem mig på middag under förutsättning att jag köpte med lite ”Pivo”, sagt och gjort så följde jag med dessa inte så nyduschade människor, hem till deras ”tältläger” som låg i en mindre park inte långt ifrån Krakows berömda torg. Väl där drack vi öl och vin samt någon fickljummen starkvara som smakade värre än bäskadroppar, vi skrattade och spelade musik och njöt av frukten av vad mina pengar kunde erbjuda. Jag övernattade i parken med dem och fick vänner för livet,… Denna  lilla historia får mig att tänka på en Rumänsk romsk blåsorkester -> Fanfare Ciocarlia.

Om denna rumänska grupp gjordes det en dokumentär 2004, se den! Hemsida här.

Kontentan av det här blir väll. Lifta inte i Polen, men umgås gärna med den lokala parkvakten.

.